Indikatorprojektet

Insats 100pxSamordningsförbundet Centrala Östergötland (SCÖ) deltar i pilotundersökningen ’Hur vet vi att det blir bättre?’, Indikator-projektet. Tillsammans med Örebro universitet, nationella nätverket för samordningsförbund (NNS) och 11 andra samordningsförbund i Sverige deltar förbundet i ett utvecklingsarbete som syftar till att ta fram ett verktyg för uppföljning av den finansiella samordningen.

Projektägare

Nationellt; Nationella Nätverket för samordningsförbund (NNS) är tillsammans med Örebro universitet ansvariga för projektet.
Lokalt; Samordningsförbundet Centrala Östergötlands (SCÖ:s) kansli.

Kontaktpersoner

Jonas Wells
Projektledare för pilotstudien och arbetar för NNS.
0706-38 06 17
jonas.wells@nnsfinsam.se

Susanna Larsson Tholén
Forskare, Örebro universitet 
019-30 14 36, 073-270 25 88
susanna.larsson-tholen@oru.se

Linda Andersson
Lokal projektledare för SCÖ (datainsamlingsansvarig, representant i referensgrupp och pilotgruppen)
070-372 92 72
linda.andersson@linkoping.se

Gertrud Dahl Representant
Representant SCÖ i pilotgruppen
072-529 74 47
gertrud.dahl@linkoping.se

Intressenter / Målgrupp

Projektdeltagare, personal, förbundschef, styrelse och beredningsgruppen hos Samordningsförbundet Centrala Östergötland.

Bakgrund

Fas1

Hösten 2012 inleddes ett utvecklingsarbete med att ta fram en gemensam utvärderingsmodell av de tre samordningsförbunden; Hudinge/Botkyrka/Salem, Östra Östergötland och Norra Västmanland. Samarbetet ledde till att 137 indikatorer togs fram. Under 2014 hölls en konsensuskonferens, där deltagare med olika perspektiv på den finansiella samordningen möttes,  och indikatorerna röstades då ned till 15 så kallade kärnindikatorer. Under processens gång involverades både Örebro universitet och Socialstyrelsen i arbetet. En rapport från Örebro universitet över denna första fas, som med tiden kallades indikatorprojektet, finns publicerat på NNS hemsida.  

Fas 2

Ansökan till Socialdepartementet från NNS med stöd av Nationella Rådet beviljades i slutet av augusti 2014 för ett projekt till och med årets slut. Projektets mål och resultat var att ta fram ett protokoll med tillhörande mått till de 15 kärnindikatorerna. Detta gjordes med stöd av Örebro universitet, ett tjugotal samordningsförbund (bland annat SCÖ) som ingick i en referensgrupp och ett samarbete med Nationella Rådets arbetsgrupp.

Ett antal workshops hölls under augusti-september runt om i landet (Linköping 24/9) och mynnade ut i en webbenkät som samlade in över 160 svar på hur indikatorerna skulle kunna mätas. Under senare delen av hösten konkretiserades sedan förslag på mått med hjälp av bland annat brukarorganisationerna HSO och NSPH samt ett öppet seminarium. En slutrapport lämnades in till regeringen med det färdiga protokollet, utvidgade beskrivningar av varje indikator med tillhörande mått.

Fas3

Indikatorerna är tänkta som ett stöd för att utveckla samordningsförbundens verksamhet. Ett ettårigt pilotprojekt med start i april 2015 där indikatorerna med mått testas, värderas och kvalitetssäkras med stöd av Örebro universitet, Socialstyrelsen och Nationella Rådet och NNS som projektägare. Finansiering till projektet görs via crowdfunding där samordningsförbunden kan bidra med valfritt belopp.

Syfte

Det övergripande syftet med pilotstudien är att, under 2015, testa det verktyg/instrument som det föregående projektet under fas 2 har tagit fram. Detta övergripande syftet kan brytas ned i delsyften enligt följande:

  • Testa reliabilitet/validitet. En forskningsmässig kvalitetsgranskning
  • Hur tas frågorna emot i lokal miljö? En lärande ansats inför spridning och implementering hos flera förbund
  • Ta fram handledning till indikatorerna och de tillhörande måtten med instruktion och ingresser samt hur mätningar ska genomföras
  • Föra dialog med Försäkringskassan om utveckling av SUS för att registrera svar. Att utforska hur SUS kan vara till hjälp för att mäta indikatorerna (eller på annat sätt hitta sätt att samla data digitaliserat)
  • Undersöka förutsättningar för registerkörning för indikator 11. Att utforska förutsättningarna för att rigga och finansiera en sådan registerutdrag
  • Att lägga grunden för en mer omfattande forskningsansökan där indikatorprotokollet implementeras i stor skala

Mål

Den övergripande målsättningen för projektet är att utveckla en gemensam uppföljningsmodell avseende kvaliteten i lokala samverkansprocesser och deras utfall. Innebär att det i nuläget finns underlag för utveckling av ett mer utvecklat och systematiskt erfarenhetsutbyte mellan flera samordningsförbund, samt en framtida möjlighet att aggregera data på regional och nationell nivå avseende finansiell samordningsverksamhet.

Ett underlag, i form av en projektrapport, som kan fungera som underlag för fortsatt utveckling/användande av indikatorer med mått

Ett användarvärt och användarvänligt instrument som är mätsäkert och relevant för samordningsförbunden

Ett stabilt eller ökat intresse hos samordningsförbunden att vilja använda instrumentet (det åläggs projektet att informera regelbundet och bjuda in till påverkan och samtal om utvecklingen)

Instrumentet är förankrat hos nationella aktörer (det åläggs projektet att fortsätta samtala med Nationella Rådet, dess ingående medlemsorganisationer, Inspektionen för socialförsäkring, Riksdagen, Regeringskansliet och nationella brukarorganisationer som HSO och NSPH i första hand)

Lokalt; Undersöka hur Indikatorerna kan användas inom förbundet i framtiden.

Organisation

Projektet leds av en styrgrupp bestående av representant från NNS styrelses arbetsutskott, Nationella Rådet och dess arbetsgrupp. Tjänstemannaledningen från några pilot- eller finansiärförbund ingår också i styrgruppen. Föredragande i styrgruppen är projektledaren med stöd av representant från Örebro universitet. NNS handhar projektets ekonomi och löpande bokföring, om inte NNS beslutar att organisera detta på annat sätt exempelvis via ett förbund. Under projekttiden beräknas att tre till fyra styrgruppsmöten genomförs. Avrapportering görs direkt till både Nationella Rådet och NNS styrelse minst en gång under projekttiden.

Projektledaren (tjänsteman från NNS) ansvarar för operativ ledning och samordning av projektet. Projektledaren ansvarar vidare för projektets kontakter med externa aktörer såsom Örebro universitet och Nationella Rådets organisationer samt de olika samordningsförbunden både i referensgruppen och nationellt. Projektledaren är föredragande i projektets styrgrupp. Slutligen ansvarar projektledaren för slutrapportens slutförande. Projektledaren beräknas arbeta upp till 20 % av en heltid i projektet.

Forskartjänster avser tjänster från Örebro universitet, Institutet för handikappvetenskap (IHV) via ansvarig professor Berth Danermark. Dessa tjänster handhar det tekniska arbetet med projektet, och studien av reliabilitet och validitet.

En referensgrupp bildas för taktiska samtal bestående av representanter på tjänstemannaledningsnivå från pilot- och andra intresserade förbund. Denna grupp agerar bollplank i en rad frågor under projektets gång.

En pilotgrupp bildas på operativ nivå med representanter från pilotförbunden för frågor på praktisk nivå samt för att underlätta dokumentation av projektets lärande ansats.

Uppföljning/utvärdering

Redovisning i SUS och till årsredovisning. Kontinuerlig rapportering till beredningsgrupp och styrelse i form av föredragningar och lägesrapporter.

Implementeringsplan

Beslut kan fattas när slutrapport tagits fram.

Dokument

pdfProjektansökan
pdfStyrelsens godkännande
pdfKort lägesrapport 2015-05-07
pdfKort lägesrapport 2015-08-20
pdfHalvtidsseminarie Linköping 2015-09-29
pdfKort lägesrapport 2015-10-05
pdfKort lägesrapport 2016-02-04

Förbundsmedlemmar

motala vadstena soderkoping valdemarsvik kinda mjolby odeshog finspang boxholm  linkoping  atvidaberg  forsakringskassanlandstinget2015  arbetsformedlingen